

| Typisk användning | Elektronikmontering, Testfält, ESD-lager, Plockning med ESDS |
| Funktionsprincip | Systemets konstruktion möjliggör kontrollerad avledning av elektrostatisk laddning via definierade avledningsvägar och jordningspunkter |
| Avgränsning | ESD är systemiskt, Inte alla ytbehandlingar/renoveringar är kompatibla, Övergångar måste planeras |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Målklass | dissipativ/ledande (projektrelaterat) | Specifikation av mätvärden |
| Övergångar | ESD ↔ Icke-ESD | Undvik funktionsöar |
| Områden med hög slitage | Gångvägar/arbetsstationer | Planera in funktionsavvikelser |
| Rengöring | fastställda medel/intervall | Filmbildning påverkar mätvärdena |
| Detaljpunkter | Jordning, anslutningar, fogar | Funktionskontinuitet |
| Reparerbarhet | zonalt | Driften kan fortsätta |
| Funktionsprincip | Livslängden säkerställs genom stabila fogkanter, lämpliga fogfyllningar och, vid behov, profiler för tung belastning, Målet är att minska stötkraften vid övergångar |
| Avgränsning | Ingen ren ”beläggningslösning”, Utan en strategi för fogkanter uppstår återkommande sprickor |
| Typisk användning | Gaffeltruckaxlar, Korsningar, Mållinjer, Ytor med upprepade kantfogar |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Tidsfönster | 2-8 timmar / 8-24 timmar | Val av system (MMA jämfört med EP/PU) |
| Avsnittstakt | liten till medelstor | Trafikledning under arbeten |
| Tidig belastning | högt i hotspots | Detaljerna först |
| Temperaturintervall | beroende på omgivningen | Reaktionsstabilitet |
| Övergångsutbildning | i jämnhöjd/infälld | med få skarpa kanter redan vid den första godkännandet |
| Dokumentation | gradvis frigivning | Återge driftslogiken |
| Funktionsprincip | Beräkningen fokuserar på återkommande hjulbelastningar, skjuvkrafter (kurvor/korsningar) och stötbelastningar, Ytan måste ha få skarpa kanter och vara slitstark |
| Avgränsning | Jämfört med ”produktionsgolvet” dominerar trafiken (gaffeltruckar, pallvagnar, trailerförflyttningar) och stabiliteten i övergångszonerna |
| Typisk användning | Lagerlokaler, Omslagsområden, Körfält, Portaxlar |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Hjulbelastning per hjul | ca 20-80 kN | fastställer utformningen av hotspots och detaljer |
| Skjutbelastning | högt upp vid korsningar | Kant-/profilstrategi krävs |
| Överkörningsförskjutning (mål) | så liten som möjligt ≤ 1-2 mm | Stötimpuls och risk för utbrott |
| Yta | tät till fint strukturerad | Traktin kontra rengöringsbarhet |
| Hotspots | Mållinjer, korsningar, inbyggda delar | prioriterad detaljbearbetning |
| Tidsfönster för spärrning | kort till medellång | Val av system (MMA jämfört med EP/PU) |
| Funktionsprincip | Ytan dimensioneras utifrån användnings- och rengöringsprofil (oljor, rengöringsmedel, processmedier) samt utifrån kraven på renhet och ytfinhet |
| Avgränsning | Trafiken kan vara mindre, men i gengäld är täthet, låg porositet och kompatibla detaljpunkter vid anslutningarna ofta avgörande |
| Typisk användning | Montering, Tillverkningsöar, Tjänsteområden, processnära zoner |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Medieprofil | definierad (olja/rengöringsmedel/process) | bestämmer systemets kemiska sammansättning och topplack |
| Inverkningstid | Sprutkontakt till upprätt läge | Detaljer om tätning och logik för skikttjocklek |
| Rengöringsrutiner | ofta/regelbundet | Ytstabilitet under drift |
| Yta | porfritt, tätt | Minimera antalet ingångsvägar |
| Detaljpunkter | Kantanslutningar, genomföringar | de vanligaste läckagevägarna |
| Trafikprofil | låg till medel | Välj rätt slitstyrka |
| Avgränsning | En högre R-klass innebär överallt ökad rengöringsinsats och fler slitageområden, En zonindelad lösning är tekniskt sett mer stabil |
| Typisk användning | Målzoner, Övergångar mellan utsida och insida, Våtrengöring, Serviceöar |
| Funktionsprincip | Ytstrukturen indelas i R-klasser utifrån inträngningsprofil och användningsområde, Övergångarna utformas så att de tål stötar och kan rengöras |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Mål-R-klassen | indelat efter område | Säkerhet kontra skötsel |
| Texturprincipen | fint till grovt | Traktion kontra rengöringsbarhet |
| Registreringsprofil | Vatten/smuts/olja | avgör valet av struktur och topplack |
| Övergångar | i jämnhöjd, utan kantstöt | förhindrar nya olyckor/skador |
| Trafikledning | Gångväg kontra körfält | olika krav |
| Underhåll | planerbar | Strukturen måste kunna rengöras |
| Funktionsprincip | Skadorna åtgärdas först strukturellt (utbrott, delaminering, spricka/fog), Ytan återställs funktionellt (täthet, friktion, hållbarhet) |
| Avgränsning | Att ”bara åtgärda ytligt” utan att ta itu med orsaken leder till att skadorna återkommer |
| Typisk användning | Befintliga ytor med reparationshistorik, instabilt körbeteende vid överkörning, återkommande utbrott |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Skadetyp | Spricka/fog/avskalning/delaminering | driver en reparationskedja |
| Graden av ingripande | lokalt till djupt | Säkerställa bärförmågan i kantzonerna |
| Arealanandel | lokalt till över stora områden | Avsnitts- och driftslogik |
| Val av system | EP/PU/MMA | Tidsfönster + Mekanik + Medier |
| Övergångar | med få skarpa kanter, tät | Åtgärda sårbarheter |
| Drift | kan göras löpande (zonvis) | Tidsplanering efter trafikaxlar |
| Funktionsprincip | Tolkningen prioriteras enligt tidsfönstret för spärrning, Detaljerna stabiliseras först, därefter ytan/topplacket |
| Avgränsning | Ingen egen ”marktyp”, utan en tillämpningslogik, Processhantering ingår i den tekniska specifikationen |
| Typisk användning | Natt-/helgfönster, Trånga ställen, Mållinjer, löpande drift |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Tidsfönster | 2-8 timmar / 8-24 timmar | Val av system (MMA jämfört med EP/PU) |
| Avsnittstakt | liten till medelstor | Trafikledning under arbeten |
| Tidig belastning | högt i hotspots | Detaljerna först |
| Temperaturintervall | beroende på omgivningen | Reaktionsstabilitet |
| Övergångsutbildning | i jämnhöjd/infälld | med få skarpa kanter redan vid den första godkännandet |
| Dokumentation | gradvis frigivning | Återge driftslogiken |
| Funktionsprincip | I områden nära LAU betraktas markens funktion som en barriär och en uppsamlingsyta, Tätningsdetaljer och systemkompatibilitet är avgörande |
| Avgränsning | Inte ”vilken kemikaliebeständig golvbeläggning som helst”, utan en tätningsfunktion som är anpassad till anläggningen och dess specifika detaljer, Vanligtvis som en definierad zon |
| Typisk användning | Fyllnings- och hanteringsområden, Uppsamlingszoner, Ytor nära underhållsplatser |
| Konstruktionsparametrar | Branschspecifikt område | Relevans för beslut |
|---|---|---|
| Anläggnings-/zonreferens | Delområde (nära LAU) | Zonindelning istället för hel yta |
| Medieprofil | vattenfarliga ämnen (definierade) | Systemgodkännande endast medierelaterat |
| Risk i samband med inträdesvägen | högt vid fogar/anslutningar | Detaljutbildning är det viktigaste |
| Yta | tät/porfri | Undvika infiltration |
| Övergångar | i jämnhöjd, tät, mekaniskt stabil | Zonkanterna är avgörande för funktionen |
| Dokumentation | tillämpningsinriktad | Återge kraven på operatörer |


